Nytt tankesätt !
Jag har inte så mycket negativa tankar längre, det känns UNDERBART !
Så våga bryta mönstret , dumpa dina kompisar om du inte trivs med dom ! Just do IT !
Nu är det som det ska vara !
Jag måste fixa detta
När jag kom till skolan igår så möttes jag av kyliga blickar från mina föredetta vänner.
Jag fortsatte hålla kontakten med en tjej som blivit utfryst från gap och skrikgänget .. Vilket inte va populärt så nu är jag nog också ganska så utfryst .. Synd bara att det var jag som startade vårt gäng..
Men egentligen då gör det mig inte så himla mycket , jag kan fokusera bättre från skolan och kan nu prata med andra människor som gänget inte gillar ..
Jag måste jobba på som fan om jag ska komma in på den linjen jag vill efter gymnasiet .. Jag har nu börjat läsa engelska B utanför skoltid och utan lärare , det är tufft men jag MÅSTE verkligen fixa det !
Mr X
Mr X ligger brevid mig nu, jag tror att han sover .
Egentligen så vill jag bara säga till Dig Mr X ; Tack för den här sommaren, jag kommer sakna dig när du åker !
Älskade Bröder ! Jag Älskar ER <3
Jag älskar er och ni betyder väldigt mycket för mig fast å olika sätt !
* Jonas - Du har alltid funnits där, du har varit precis som en bror ska, retsam men hjälpsam <3
* Robin - Du är den som alltid skyddar mig , du är killen som tjejerna drömmer om , dom skulle bara veta hur mycket mer du har en bara ditt vackra yttre <3
* David - En gång i tiden så berättade vi ALLT för varandra , sen gled vi ifrån varandra men nu känns det som att vi har kommit varandra närmare igen <3
* Gustav - Min yngsta bror och den jag står närmast , vi vet mer om varandra än vad någon annan gör . Vi försvarar varandra när det behövs och om någon skulle göra dig illa så skulle jag inte tveka en sekund på att göra den personen dubbelt så illa <3
Ni betyder så oerhört mycket för mig , lite synd bara att 3 av er befinner er i 3 olika länder så långt från mig hemma i Sverige nu ... Bara David som är här hos mig ...
Annars så har jag haft en skapligt pissig dag ..
Jag sommarjobbar på ett ställe där vi är uppdelade 2 och 2 , vi är 9 tjejer och 1 kille ... Jag har tyvärr blivit ihop parad med killen.. Han går runt och säger att knark är coolt och att alkohol bara är för fjortisar ... Trots att han själv druckit 1 gång själv och aldrig varit i närheten av någon form av droger .. Dessutom så är han värsta stalkern , han har googlat på mitt namn och tagit reda på min adress , mitt nummer och min födelsedag ..
Idag ställde han sig bakom mig och jag hörde hur han stönade och började jucka .. Jag bad honom dra åt helvete ..
Som att ínte dt skulle räcka så blir jag uppraggad av busschaffören på vägen hem, dt va skitobehagligt .
Vi va ensamma på bussen och han börjar fråga om vart jag går i skolan och vart jag bor och hur gammal jag är , dum som jag va så svarade jag på dt ... Han sa att jag va en underbart vacker skapelse , han gav mig sitt nummer och började fråga om jag va singel och om jag ville gå på date ikväll , jag sa som dt va att jag skulle ha fest (inte helt sant David har fest och jag fick va med om jag ville men jag vet inte om jag har så stor lust).. Sen började han studera min kropp och säga att jag hade vackra bröst, kan ju berätta att jag va osminkad i mjukisbrallor , med en tofs på huvudet och i en saving the pandas t-shirt som går upp till hakan ungefär .. Han berättade att han spanat in mig en längre tid (hade förövrigt vääldigt svårt att höra vad han sa .. han bröt på typ talibanska eller något och jaa jag är ganska rasistik av mig så bara att han va utlänning gjorde mig riktigt äcklad) . Jag fattade att dt skulle bli betydligt jobbigare om jag stannade kvar på bussen eftersom han tvingade mig att sitta framme hos honom , jag fick inte röra mig ur fläcken ... Jag sa att jag va tvungen att gå av bara 2 hållplatser efter att jag gått på .. Han sa ring mig baby ..
Sen sprang jag till närmaste buske och spydde , jävla idiot ..
Jag ska iaf inte åka buss tills dom satt upp övervakningskameror på varenda jävla buss i hela stan ..
Uppdate !
Va ett tag sen jag skrev nu .. Har mest tagit det lugnt och tänkt lite och så . Just nu så är jag ute hos min pappa , det känns faktiskt rätt bra , inget snack om pengar och han verkar faktiskt bry sig om mig , har inte känt den känslan på många år .
Annars så har det inte hänt så mycket , eller jo . 1 av mina 4 bröder är nere i Afgantistan för att försvara civilbefolkningen och dom blev beskjutna , men ringde hem och sa att han mådde bra iaf . Det kändes skönt att höra .
Nu sitter jag på pappas altan och myser med vår älskade katt , konstigt att det går att känna så stark kärlek till ett djur ! <3
Kommer han bli som jag ??
Jag gjorde precis samma saker när jag va i hans ålder men det känns så konstigt , att lilla lillebror nu umgås med små syskonen till mina kompisar och pojkvänner som jag då umgicks med.
Håller dom på med samma saker som oss ?
Sex ? Sprit ? Droger ?
Jag och min lillebror går igenom precis samma sak som jag och min storebror gjorde , för när jag va yngre så var det alltid storebror som gällde , vi berättade allt för varandra , men sen har vi glidit ifrån varandra så nu är det jag och lillebror som är tighta ..
Trots att jag själv kände mig så vuxen när jag va 14-15 år så känns det verkligen som en helt annan sak med min bror , herregud , 14 åringar ska inte röka på och knulla runt , inte min bror iaf , han har ju alltid varit lilla lillebror , men lilla lillebror håller på att växa upp och det känns jobbigt , riktigt jobbigt faktiskt .
Lillebror bli aldrig som jag
Nu är det slut jagat ... Fan va bra jag mår !
Jag bestämde mig för det , jag ska skita i alla som får mig att må dåligt , jag behöver inte dom för att nå mina drömmar , det finns andra människor som jag mår betydligt bättre av att umgås med.
När man tänker efter , vad är coolt ? Att fjäska in sig hos folk eller att vara den som vågar säga vad den tycker och ta konsekvenserna för det .
Jag tycker iaf nummer 2 och då är jag riktigt cool.
Jag har faktiskt inte mått såhär bra på länge , bra musik och galna drömmar kommer ta mig precis dit jag vill . Jag vet det.
Att jag inte vågat tänkt såhär tidigare , fast vem vet , allt kanske inte hade varit lika bra om jag kommit på det här för 2 månader sedan , who knows ??
Händelserik vecka !
Ja , det har minst sagt varit en händelserik vecka .
Jag har följande;
-Insett att en nära vän kanske inte va så nära och att jag klarar mig betydligt bättre utan henne
-Insett att dom bästa vännerna är inte behöver vara dom man pratar med varje dag utan dom man verkligen litar på
-Motiverat mig själv att kämpa tills jag når min dröm
-Träffat en 10 år äldre kille som va dum i huvudet och försökte slita av mig bh;n och övertala mig att ligga med honom på ett motorhuvud
Ungefär det , men vad det gäller vännen och den äckliga killen så har jag ett motto , starta ALDRIG ett bråk , men avsluta det ALLTID ! Det är ett väldigt bra motto , om någon ger sig på dig se till att du får sista ordet .
Jag hade tidigare en officiell blogg också men den är nerlagd nu så nu ska jag fokusera mer på att blogga här på du har hittat mig, fokusera mer på vad jag gör och hur mina tankar går idag !
Och så skulle jag vilja säga att varje person som läser detta är oerhört värdefull, det är underbart att få veta att någon kan läsa detta och kanske lär sig något och undgår att begå samma misstag som jag begått .
Ni är alla fantastiska försök att leva ert liv så att just DU trivs och blir lycklig , det finns ingen som är konstig eller annorlunda , va bara dig själv , det finns så många av alla andra !
48 hours party !
På tal om något helt annat så hörde jag att våran stadsdel 48 hours party har börjat ..
Jag bor ju som jag tidigare berättat i vad resten av staden kallar för "snobbställe" och varje år så träffas dom mest bortskämmda ungarna för att festa oavbrutet hemma hos någon i 48 timmar. Jag har varit med några gånger 3 lr 4 tror jag, från det att jag va 13 år . Det brukar vara ca 50-60 speciellt utvalda ungdomar, om du är utvald eller inte beror på hur populär du är, hur rik du är eller vad du heter i efternamn.
I mitt fall så handlade det nog mest om mitt adliga efternamn och att jag umgicks med "rätt" folk. Det låter säkert helt sjuk med det va ganska så kul på dom där festerna , det va så galet och det älskar eller iaf älskade jag.
Vi dunkade musik, vi drack mängders med sprit och hade sjuka tävlingar .
Nästan alla va höga som hus , vilket lilla blåögda jag inte fattade förrens det blev bråk..
Så nu sitter jag här och tänker på alla stackars 14 -15 åringar som festar där borta , dricker så mycket att dom inte kan ta hand om sig själva, hur mycket dom kommer få ångra . Jag har haft enorm tur som hade min pojkvän och mina närmaste polare med mig , annars så vet jag inte vad som hade hänt ..
En gång så va vi hemma hos en kille som va ganska nyinflyttad men kände lite folk i området sen innan , han va riktig schysst väldigt opåverkad för att vara så rik. Men det va några idioter som trashade hans hus.. Jag träffade honom några månader senare och då berättade han att det hade kostat nästan en halv miljon att reparera huset efter festen, en halv miljon skulle kunna hjälpa 50 000 barn i Afrika att få vaccin .. Jag blev så jäkla förbannad , så jag bestämde mig för att aldrig mer gå på den festen igen. Fast jag hade nog inte gått iaf , nu när Ante* och mina närmaste kompisar har flyttat.
Va lärde jag mig av det här då ?
Egentligen inte så mycket alls faktiskt , lita på magkänslan.
Ångra inget - Ta konsekvenserna istället
Hemska natt Hemska tankar
16 juni 23.40 2009
Han kommer döda mig
Min panik ångest är tillbaka. Jag har inte känt så här på flera år, hade nästan glömt bort hur det kändes . Trodde att allt det här var borta nu .
Min känsla just nu är att en kille i min så kallade "umgänges krets" kommer att komma hit och döda mig . Att jag känner det just nu är för att han igår fick ett otroligt utbrott när jag sa att jag inte kunde umgås med honom längre för att jag är rädd att han ska bli våldsam. Han blev galen.
Och nu ikväll så har det varit skottlossning bara några hundra meter ifrån mitt hus och någonting i min dumma hjärna säger att det är han som vill hit och döda mig och så har jag fått konstiga sms nu under kvällen. Han är psykiskt sjuk jag vet det. Jag va på väg till tingsrätten idag men blev hindrad.
Min kropp skakar , jag kommer snart att kräkas , allting omkring mig ser så annorlunda ut jag har börjat tänka på vad jag vill göra av mina sista timmar i livet.
Ni som läser detta, tro inte att jag är galen. Jag känner mig själv , jag vet att jag har en panik attack, den har varit borta i säkert 2 år nu , men nu är den här igen . Känns som att det sitter någon inuti mig och styr mitt huvud och skickar hemska tankar till min hjärna.
Och varför i helvete bloggar jag om det här ?
Just nu är jag så förrvirrad så att jag knappt själv vet varför. Vet inte ens om jag kommer att publicera det här. Men det känns ändå bättre att dela med mig av mina tankar och vad som händer .
Jag har lämnat ut hela mitt liv i den här bloggen och det tänker jag fortsätta med,
för ett av mina stora mål här i livet är att hjälpa andra flickor, tjejer och kvinnor som har varit med om samma sak som mig. Och ska veta att dom inte är ensamma.
Jag har aldrig skrivit av mig direkt under en attack men jag vet att det aldrig går att beskriva känslan efteråt .
Jag känner en extrem rädsla . Jag känner mig så ensam . Jag kan höra mammas snarkningar på andra sidan väggen men jag är ändå ensammast i världen .. Jag vågar inte somna , för jag vågar inte drömma och jag vågar inte vara vaken och möta natten ensam i mitt rum .
Jag hör steg i trappan, väntar på att han ska slita upp min dörr och tvinga ner mig på golvet och låta mig lida hårt och länge.
Men om det är någon gång man ska vara stark så är det nu . Jag ska visa mig själv att jag inte är rädd för honom . För innerst inne så vet jag att jag kan döda honom lättare en han kan döda mig.
17 Juni 19.00
Nu har det gått snart ett dygn . Jag mår betydligt bättre idag och jag känner inte av någonting av natten längre , trots att det var en av mina jobbgaste nätter i hela mitt liv.
Jag tror att det kan vara bra för er som aldrig haft en panikångestattack att läsa detta, för jag hade ingen som helst förståelse människor med panikattacker eller tjejer som skär sig, men jag vet att för många, och även för mig är det enda sättet att bli av med tankarna att skära sig eller skada sig på annat sätt tex överdosera tabletter precis som jag gjorde förrut. Jag har aldrig skurit mig och jag tänker aldrig göra det heller, och jag ska aldrig mer överdosera tabletter , det har jag lovat mig själv . Den tiden som attackerna håller i sig är dom värsta i mitt liv, men det är bara att stå ut och försöka undvika att få dom att komma tillbaka, för jag vet att jag till en viss del kan styra det själv , men just igår så blev allt bara för mycket ..
Jag hoppas att ni som läser det här har fått eller redan hade förståelse om hur obehagligt det är för oss som lider av detta , att detta plågar tusentals människor varje dag och driver människor till tragiska slut.
Tillbaka igen
I lördags så var jag tillbaka där, med nya människor och då började jag att tänka på en sak. Innekrogarna har enligt mig inte förändrats alls, men det har jag gjort. Jag känner mig mer sjävständig , jag vågar göra bort mig utan att skämmas ihjäl efteråt, jag vågar visa vem jag verkligen är !
Blev ett väldigt kort inlägg men ändå viktigt !
Bara för att vissa saker inte förändras så kan du göra det, du kan göra botten till toppen med rätt inställning!
Recover summer!
Jag ska också försöka lära mig umgås med mig själv, låter säkert jättekonstigt men jag tror att det kan vara ganska så bra. Jag tänkte åka till Stockholm över en dag eller två. Kanske träffa Ante* eller bara vara med mig själv.
Jag måste lära mig lita på mig själv.
Jag ska lära mig att vara stolt över vad jag gör.
Och ska fortsätta att skriva mer! För det är bland det bästa jag vet, jag vet inte om det blir att skriva dikter eller dagbok.
Dagbok skrev jag mycket när jag va yngre, när jag blev överfallen så skrev jag ner varenda rörelse dom gjorde. Men för några månader sen så brände jag upp alla mina dagböcker, allt jag skrivit från det att jag var 12 år gammal tills jag fyllde 17. Innan jag brände upp dom så satt jag och läste igenom dom, mina dagböcker är något av det mest tragiska jag läst.
Det varvades med överdoseringar av tabletter, mängder med sprit, killar som jag låg med mot min vilja, mina vänners självmordstankar och mina egna, hur vidrigt elak jag var mot människor som inte förtjänade det, alla gånger jag trott att jag varit gravid, alla killar som tafsade, alla droger, alla jag slagit på. Ja allt stod i mina dagböcker.
Jag grät floder när jag läst det, vilket liv jag haft ! Det är ett mirakel att jag lever , det har varit nära så många gånger.
Nu ska det bli förändring, jag är bättre än så.
Jag Kan
Jag Vill
Jag Vågar
Summer 2009 Here We Go !
Ett blått graviditetstest.
Några veckor innan 9;an va slut så började jag att må väldigt konstigt. Jag kräktes massor, jag va yr och öm i kroppen.
Jag hade väldigt bra kontakt med min pojkvän Antes* mamma, Jeanette. Hon misstänkte att jag kunde vara gravid, jag blev skräckslagen , men jag försökte dölja det. Jag och Jeanette åkte in till ett apotek och köpte ett grav test. Jag ville vänta med att ta testet för att jag ville att Ante skulle vara hemma så att han kunde få veta direkt. När han kom in så gjorde jag testet, det kändes som oändligt långa minuter innan resultatet på stickan visades, det var ingen tvekan, det va blått.
Jag gick ut från toaletten utan att säga ett ord, Jeanette förstod direkt att det hade blivit blått. Ante frågade men jag kunde inte svara . Jag visade stickan. Jag har nog aldrig sett en människa så förvånad , på mindre än 5 minuter så hade han gjort upp planer för oss, vi skulle flytta hemifrån, han skulle strunta i att plugga vidare, han skulle va hemma med barnet, vi skulle fixa det här tillsammans.
Jag blev så fantastiskt glad över att höra honom planera, han lät så engagerad, trots att han inte ville ha barn än, men han visste att min högsta önskan var att få barn, även att det inte var den bästa tidpunkten just nu. Att han brydde sig så , han va verkligen redo att ge upp allt för mig och vårat eventuella barn som fanns i magen.
Men hans mamma lugnade honom och sa att det va säkrast att köpa några fler test för att det är ju inte alltid dom fungerar. Så vi åkte och köpte 3 test till.
Det andra testet jag gjorde blev det ett väldigt svagt rött streck på.
Det tredje så syntes det röda stecket lite tydligare på.
På det fjärde testet så var det ingen tvekan längre. Jag var inte gravid.
Båda blev väldigt glada, visst vi hade haft det underbart tillsammans Ante och jag med ett litet barn. Men att bli mamma vid 15 års ålder och pappa vid 19 års ålder är faktiskt lite väl tidigt enligt mig. Visst vi hade aldrig behövt oroa oss för det ekonomiska, vilket hade varit väldigt skönt, men vi hade förlorat så mycket annat och jag hade inte kunnat börja gymnasiet som planerat och han hade inte kunnat börja på universitetet. Dessutom så hade vi bara varit tillsammans i ett halvår.
Idag är vi inte tillsammans men som jag sagt förut det finns ingen som Ante, han har och kommer föralltid ha en stor plats i mitt hjärta! <3
Även Stureplan har sin baksida..
Stureplan är det perfekta stället för killen med mycket pengar och tjejen som är mediakåt och sugen på en rik kille.
För att ens komma in på inneställena så måste mycket stämma, du SKA ha mycket pengar, vilket man absolut inte får prata om men alla gör allt för att visa på alla andra möjliga sätt. Du MÅSTE känna nattklubbschefen och vara poppis hos vakterna. Är du tjej så räcker det ofta med att vara poppis hos vakterna och att vara rejält flörtig.
Men det bästa sättet för att vara garanterad att komma in är att ha rätt efternamn. Det var väl mest därför jag kunde komma in, jag föddes med ett adligt efternamn, med andra ord så föddes jag med en gratisbiljett in i träsket. Självklart så hade jag ju hjälp av att jag hade en väldigt rik pojkvän och att han kände alla man "skulle" känna.
Allt på Stureplan handlar om status och pengar. Jag kunde prata med en människa i en timme utan att han eller hon ens verkade bry sig, men så fort jag nämnde vad jag heter i efternamn så började det lysa om dom. SJUKT !
Fina bilar och en ûber trendig, central lägenhet för xx antal miljoner brukar också kunna funka rätt bra.
Allting går ut på att visa en fin fasad, att många av killarna skryter med sina fin fina bilar och sina stora skumpa flaskor för att skaffa sig en snygg flickvän med bra rykte som han sen behandlar som skit, att han slår henne, är otrogen, skiter i henne pratas det väldigt lite om. Men jag har fått höra både det ena och det andra av några tjejer. Jag blir lika förbannad varje gång . Att leva på Stureplan är enligt mig som att bo i en djungel, allt går ut på att överleva, att behålla sitt goda rykte..
Allt handlar inte om pengar, verkligen inte. Jag hatar pengar , tror att världen skulle fungera så mkt bättre utan dom !
Kan ju också passa på att poientera att Ante* inte behandlade mig så som många andra killar behandlade sina flickvänner, jag var hans prinsessa !
En vän
Jag har verkligen svårt att släppa in folk i mitt liv. Det finns ett fåtal . En av dom kan vi kalla Christian* . Christian och jag träffades när vi började i samma klass på gymnasiet, vi hade skitkul första terminen, vi festade, jävlades med folk och trivdes jäkligt bra med varandra. När vi känt varandra i ca ett halvår så började vi få en allt djupare relation, vi började pratade med varandra om våra problem och våra tidigare liv. Vi umgicks jämt i skolan, pratade i telefon ca 2-3 timmar per dag( vilket inte var så populärt hos min dåvarande pojkvän Ante* men men). Jag berättade bara om en liten del av mitt såkallade tidigare liv, men jag tror inte riktigt att han förstod. Han började prata med mig om hur jobbigt han hade det, och att han varje dag brottades med självmordstankar. Jag blev självklart jätteorolig.
Sen så kom det en fest, den va utomhus i mars, men vi hade en stor eld och ett vindskydd . Vi drack endel och när vi blev ensamma så började Christian berätta att han hade starka känslor för mig som var med än vänskapliga. Jag blev livrädd, eftersom jag inte kände samma sak och dessutom hade pojkvän. Jag började dricka allt mer, och tillslut så blev jag riktigt full och började frysa så mycket så att jag skakade. Christian tog av sig endel av sina kläder och la över mig, och sen så försökte han kyssa mig ! Då kände jag hur alkoholen ville ut ur kroppen, jag sprang därifrån och in i skogen där jag spydde. Jag gick tillbaka och vände ryggen mot honom, då la han sig bakom mig och höll om mig och sa återigen att han tyckte så mycket om mig . Sen kommer jag inte ihåg mer av den kvällen.
Men efter det så förändrades allt, han försökte sabba mellan mig och Ante, så jag bad honom dra åt helvete.
Efter några månader så började jag få sms om att han skulle ta livet av sig om vi inte började umgås igen. Att han älskade mig och att jag va det enda i hans liv som hade någon betydelse. Då hade jag och Ante gjort slut, men jag hade fortfarande absolut inga känslor för honom. Jag visste inte vad jag skulle göra så jag sa bara att jag tyckte om honom också.
Natten till min 17 års dag så började jag få flera sms om att jag hade sett honom för sista gången och att han skulle hoppa framför tåget imorrn, och att jag inte alls älskade honom som jag sa.
Jag låg vaken hela natten och grät, allt va mitt fel, om han hoppade så skulle han göra det för att jag inte älskade honom , jag skulle få leva med tanken att jag dödat honom... Dagen efter så gick jag till våran mentor och berättade hur det var, jag bara grät och grät, kuratorn kom och Christian (som inte tagit livet av sig) kom , han började gå hos kuratorn och det mesta löste sig. Men jag kommer aldrig mer i mitt liv våga komma honom så nära som vi faktiskt stod varandra.
Allt handlar om utseendet, ALLT !
Jag lärde mig vid tidig ålder att allt nu förtiden handlar om hur man ser ut . Jag blonderade håret, köpte push up bhar och uringade linnen , då va jag runt 13 år. Jag skulle aldrig drömma om att gå till skolan med en finne i ansiktet, jag klippte sönder mina jeans för att se så sexig ut som möjligt.. 13 år , jag gick då i sjätte klass. Jag gick ofta runt med en klubba i munnen och försökte se så sexig ut som det bara gick !
När jag va 14 år så skickade jag in lättklädda bilder till slitz, i hop om att få plåtas och vara med i tidningen. Jag va ytterst nogrann med vad jag åt (förutom klubborna då).
Jag njöt något oerhört när jag fick höra att jag hade stora fina bröst , det va det bästa jag visste. Jag levde för ständig bekräftelse, det optimala bekräftelsen var när jag låg med en kille och han sa att jag va det bästa han upplevt.
Min självförtroende var på 0 och jag såg verkligen inget positiv i mig själv förutom mitt utseende.
Idag har jag gått upp xx antal kilo i vikt men trivs ändå så mycket bättre med mig själv. Jag knullar inte runt och jag tar inte lättklädda bilder av mig själv. För jag vet att jag har så många andra talanger. Som mitt skrivande till exempel ! Och min humor och hur duktig jag är på att snacka inför folk, hur orädd jag är ! Det är minnsan saker att vara stolt över !
rädsla
Som jag berättat i tidigare inlägg så festade jag ju ganska hårt. När jag va 14 så va jag på en stor fest med massa med människor, jag var där med min pojkvän Martin* och våra gemensama kompisar . Jag drack enorma mängder alkohol, och blev väldigt full ganska så snabbt, jag tappade bort Martin* och mina andra kompisar. Istället så träffade jag en tjej Linda*, vi hade varit grannar ute på landet när vi var yngre och hade lekt en hel del. Eftersom jag hade tappat bort Martin* och de andra och inte kunde ta mig hem i mitt tillstånd så följde jag med Linda* hem. Hon la ut en madress på golvet och jag somnade direkt. Ett stund senare så vaknade jag utav att min mobil ringde, jag öppnade ögonen där ovanför mig var Linda* hon tog på min kropp, hon höll på att massera mina bröst och var på väg att fortsätta neråt. Jag knuffade bort henne och sprang ut i natten , det va flera mil hem till mig så jag ringde Martin*. Han satte sig direkt i en taxi och kom och hämtade mig.
Just då så var jag ganska så rädd och kunde inte riktigt fatta vad som hade hänt. Att en av mina gamla barndomsvänner hade uttnyttjat mig när jag sov. Det var riktigt lågt !
Tänk er för innan ni följer med någon hem om ni inte är säkra på att ni snabbt skulle kunna ta er därifrån om det skulle behövas, oavsett om det är en kille eller tjej, många människor är kapabla till mycket mer än vad vi tror.
Respektlösa människor
Jag festade mycket med såkallade "snobbar" och lärde känna dom bättre och bättre.
En dag när jag satt hemma vid datorn så addade en okänd människa mig, han utgav sig för att vara en i min kompiskrets, Antons* pappas kompis. Antons* pappa hade tipsat honom om att jag var en snygg tjej som gillade att ha kul. Det började med att han erbjöd mig ett jobb, som avklädd servitris , vilket innebar endast underkläder och skor, plus att männen (man blev oftast inhyrd till svensexor och firmafester .. SJUKT) fick ta lite på en, jag bar honom dra åt helvete, att ens kunna fråga en 15 årig tjej om något sånt, det är ofattbart.
Jag blockerade honom men några timmar senare så addade en ny man mig, den här mannen utgav sig för att vara Antons* pappas, kompis , kompis. Han sa sig heta Olle* och vara 30 år. Enligt honom så var han fotograf. Han sa att han hade sett bilder av mig och sa att han ville ta bilder av mig, jag var väldigt tveksam och frågade vad han menade med "bilder", han förklarade att jag hade den perfekta kroppen för att bli utvikningsmodell eller varför inte tilloch med naken modell. Då ringde jag Anton, som kom över på 10 min, han sa att han inte visste något om vad det här handlade om, och jag trodde honom för Anton var en väldigt lojal människa . Men han gav sig fan att få reda på vilka det där var, så han ringde sin pappa , som intygade att han aldrig nämnt mitt namn för någon av sina vänner och dessutom inte hade något fotografi av mig. Då kom Anton på att vi skulle fråga Olle om hur han kände Antons pappa, han svarade genom jobbet,
men var inte du fotograf? Hur kan det komma sig när Antons pappa är advokat, till slut kom det fram att det var 2 av hans tidgare klienter som det inte gått så bra för , så dom hade bestämt sig för att hämnas, vad dom hade tänkt göra med mig om vi hade träffats vill jag inte ens tänka på, men det rörde sig inte om något servitrisjobb eller fotojobb iaf, så mycket har jag förstått.
På kvällen så blev jag hembjuden till Antons familj på middag, jag fick 10 rosa sammets rosor. Hans pappa hade extremt dåligt samvete och bad om ursäkt säkert 15 gånger över att hans jobb hade gått ut över mig.
Så om ni någongång skulle bli utsatta för något liknande , så kan jag inte säga annat än att använda "sunt förnuft" som det så fint heter. Tänk på situationen , är det här normalt ?
Min första fylla
Att börja dricka vid 11 års ålder tillhör något av det dummaste jag gjort. För sen började jag bara att dricka mer och oftare.
Våga säga nej, våga vänta. Vuxenlivet är inte lika härligt och spännande som det verkar. Vid 15 års ålder så fick jag diagnosen alkholist.
